speed of sound

Jahap, nu sitter jag har, pa andra sidan atlanten. 1000 mil ifran de manniskor jag gillar mest.. Ni ar saknade kara vanner, Du ar saknad, sa det gor ont!
Jag upprepar din fraga:  Hur lange tror du att langtan kan vaxa?

For varje dag som gar saknar jag dig mer och mer. Nu borjar det kannas pa riktigt
Samtidigt ar det under franvaron man kanner hur mycket man gillar, alskar personer.

Naja, nu har jag nagra fragor.  Vad har ni gjort av Frost? Hon satt alltid vid datorn forut, det var henne jag tankte luska ur all info men hon ar 'poff' borta xD Ar hon blond an forresten? I want pictures!!
Resten av fragorna kanske jag inte bor publicera sa det tar vi sen.

 Jag aker den 8.e och kommer antagligen hem den 9.e sa jag forvantar mig att vi ses da xD Jag saknar er sa mycket. Jag saknar att skratta sa att tararna sprutar. Jag saknar nastan att bli utskrattad p.g.a. mitt skratt. Jag saknar te och kladdkaka kvallarna. Jag saknar till och med att inte ha nagot att gora tillsammans med er. sa slutar det med att vi inte gor nagot alls och har grymt mysigt anda. <4

Naja. Har rullar livet ocksa pa.
Jobbet pa salongen har blivit ersatt med att bygga upp mina morforaldrars gamla hus som blivit totalt forstort av de som hyrde huset. Huset hade i stort satt bara fasaden kvar samt massa moss... Fy fan sager jag bara!  Men det borjar arta sig i alla fall. Huset har fatt vaggar och farg pa dom :) Jag har fatt mala sa mycket sa jag nastan har trottnat pa det.. Nastan.

Sa med massa blasor pa handerna fran allt malande, hamrande och borrande vill jag bara saga att jag snart kommer hem. Halva tiden ar forbi men innan jag kommer hem ska jag spendera nagra dagar i Vegas. Ser jag verkligen fram emot . Kanske kan jag fa till en liten branna dar ocksa.. We'll see.

Nu grater himelen har borta... valdigt mycket. Jag fick precis natt ryck, fick lust att springa ut i regnet och satta mig mitt pa grasmattan men da skulle val grannarna borja undra.. Skit samma, nu ska jag ut i sporegnet.

Vi ses snart !

Tick tack, tick tack...

Jahap, Natten innan jag åker till u.s.a. och jag har lovat mig själv att stanna uppe hela natten så att jag kan sova på planet.
Varför inte skriva ett litet inlägg på bloggen då?
Om det är någon som känner sig manad att hålla mig sällskap så får ni väl tjoa till.
Nåja, så nu letar jag tidsfördriv. Jag har Packat ner i stort sätt allt förutom tandborsten och jag har proppat mp3.n med musik. Jag har även snyltat en andra middag hemma hos Gos och sagt hejdå till Herr underbar typ 3 ggr och kommer säkert säga hejdå 5 ggr till innan jag åker..

Från och med tror jag även på skrock. Nu ska inga nycklar ligga på bordet och alla speglar ska vara hela för fredag den 13 ger fan otur! På nästa fredag som får datumet 13 ska jag ligga nerkrypt i min säng med täcket långt över huvudet och vänta på att den 14.e ska inträffa. Kanske trillar taket då ner, men who cares?

Det här inlägget är dels ett litet hejdåbrev till bloggen ( för jag skriver ju sååå extremt ofta xD ) men också för att jag ska få skriva av mig något. Dels vill jag be om ursäkt till alla jag drog in och gjorde oroliga igår. Samtidigt vill jag tacka för att ni bryr er så pass mycket.

Nu fick jag en sån där extremt jobbig impulskänsla av saknad och jag inser även hur mycket jag kommer längta efter alla.
Alltid likadant varje gång. Jag åker iväg men inte stannar livet upp här. Jag missar så mycket i allas liv. Så då tycker jag att jag ska få veta det ändå. Så fort nått händer tycker jag att ni kan förflytta era rumpor till datorn. Det kan vara allt ifrån fotbollsresultat till mord. Skrivskrivskriv!

Ska inte dra ut på det här avskedet något mer. Hejdå blogg,kära blogg du kommer inte märka min frånvaro men det kanske ni kommer.
Nåja, hejdå trogna läsare, nu drar jag till betonghus och överviktiga, materiella gubbar i kostym.

See  U in a month <3

"Change me, Make me, See me "

Nu så!
Nu sitter jag här. Belive it or not. Och den här gången ska jag komma ihåg att kopiera det jag skrivit innan jag publiserar eftersom jag är en sådan som lär av mina mistag.
Fan vad irriterade det är när man skrivit ett inlägg man är relativt nöjd med och så försvinner allt. 

Det jag har skrivit än så länge kanske inte är så mkt att kopiera. Nåja, svammel är min grej och det här inlägget kommer antagligen inte vara något undantag eftersom jag varken tänkt ut vad jag ska skriva om eller hur.

Min senaste ursäkt för att jag  knappt inte har skrivit något inlägg alls är att min hjärna bara kan tänka en tanke och det vill jag inte plåga alla mina trogna läsare med. Hur många kan ni vara 2-3 st? xD
Men jag ska fan klara av att skriva om något annat, så - Here goes.

Jahap, den här helgen har i stort sätt gått ut på att träna-träna-träna. Så grymt kul att få glida ut på isen igen men mycket,mycket uttröttande.
Agnes lyckades även få med mig till Yeah-festivalen. Jävligt duktigt gjort eftersom jag var på det humör jag var.
(Ni som känner mig något bättre vet hur jag blir när jag har nått en viss trötthetsgrad. Ni som inte känner mig behöver inte plågas med den kunskapen)

Nåja, Yeah-festivalen. Platsen där ALLA är. Jag menar då alla!
Dels hade jag tydligen någon sorts Ex-reunion där. Inte alls särskilt kul med tanke på hur fräsch jag kände mig. Sen slutade det med att vi delade filt med massa vi inte kände men What ever.

Nej, det var inte dit jag ville komma. Jag kommer ju bort ifrån ämnet hela tiden. Eller ja "ämnet"
Nu ska jag sätta in mig själv på rätt spår igen : Yeah-festivalen. Platsen där alla är. Sådär ja.

När Alla samlas på en och samma plats ser man också hur olika människor är.
Vi har alla fjortisar som klagar på d.s.k. "emo-musiken" (ursäkta men vad gör ni då på Yeah?) (och jag vet, jag är också fjortis i vissas ögon) (missbrukar parantes xD)
Sen har vi alla som vill ha någonstans att vara på när de dricker och som får deras ölburkar ifråntagna av     polisen (Jag lovar, de sitter säkert i nått partytält i skytteparken och dricker upp allt de har tagit.)(Ännu en parantes)
Vi har även de trogna Mosharna och Headbangarna lägst fram vid sceenen samt alla som bara går omkring med coola frisyrer och är allmänt intressanta.

Och nu kommer vi till frågan: Vem är jag? Vart platsar jag in?

Måste erkänna att jag kände mig allmänt Beige när jag satt där på Agnes scottrutiga, extremt heta picknickfilt i tråkiga kläder och en helt vanlig frisyr.
Inte den typen av Beige som kommer med ett mycket upskattat paraply på tåget, upprepar, mycket upskattat :D

Nej, I just den stunden kände jag mig bara allmät tråkig och slänger då ut: Jag ska färga håret. typ grönt.
Agnes kollar på mig och ser ut som ett levande frågetecken, eftersom musiken är extremt hög skriker hon ut Va?! Och så började samma diskution som jag nu håller för er i form av en svammlig monolog.

Jag vet inte riktigt vad jag ska göra med mig själv för att bli något intresantare. Jag säger inte att jag måste sticka ut som hon pudeln med puffhåret gjorde,men nånting liksom. Det är nästan så jag färgar håret blont Bara-för-att eller klipper mitt hår kort igen - Ni kan vara lugna, jag ska inte! Men nått ska bli av..

Så nu tycker jag att ni, kära läsare kan ta och komma med förslag på hur jag ska lyckas förändra mig själv utan att behöva se ut som världen skabb-fjortis eller byta stil helt.

Hoppas eran kreativitet är på toppnivå för min gömmer sig nog i någon garderob, möjligen under Tess säng...
Börjar bli något desperat på en drastisk fysiskt förändring.

Så jag säger som papa roach: "Change me, Make me, See me. Host*  Take me" (de sista två orden platsa inte in så de får inte vara med längre)

Nåja, jag tycker ni kreativa människor i världen kan ge mig en hjälpande hand här.
Och så vill jag även säga Bravo till de få som läste igenom hela den här, ganska meningslösa texten :)


RSS 2.0